De första indianerna kom troligen till Kalifornien för ungefär 350 000 år sedan. De kom invandrande från den då befintliga landtungan vid beringssund. 8000f.kr blev klimatet i Amerika varmare vilket gjorde att folket i Kalifornien fick göra stora anpassningar. klimatet ledde till att människorna blev jägare och samlare. På grund av värmen använde indianerna inga eller sparsamt med kläder. Männen bar ibland ett höftskynke av skinn och kvinnorna en mycket enkel klänning.
     Karlifornien var innan de vita kom det, av indianer, tätaste befolkade området i Nordamerika. I Kalifornien talades 21 olika språk med totalt över 100 olika dialekter.
     Halva året flyttade flera av stammarna i Kalifonien runt och samlade föda och resten av året bodde de i fasta byar. Under 1700-talet började spanjorerna komma till Kalifornien. De utgjorde dock aldrig något stort hot mot indianerna. Efter spanjorernas storhetstid blev Kalifornien amerikanskt efter att tidigare ha tillhört Spanien och Mexiko. Under 1840-talet började en massinvation av de engelskspråkiga vita. De vita utnyttjade indianerna som slavar, de såg dem som ett slags undermänniskor. De vita förde med sig en massa nya sjukdomar som indianerna inte hade några botemedel emot, detta ledde till att många dog av de vitas sjukdomar. 1848 hittades guld i Kalifornien, detta ökade invandringen av de vita. För att komma åt indianernas land sände de vita ut milisgrupper att massakera de indianska byarna. Barn, men och kvinnor dödades skoningslöst.
     Naturen i Kalifornien var omväxlande med många olika sorters djur och växter. Människorna jagade och fiskade, men var framförallt samlare av rötter, frön och ekollon. Flera av stammarna var balonofager, vilket betyder ekollonätare. Ekollon var den viktigaste födan för dessa människor. Ett enkelt sätt för dem att få tag i ekollon var att plundra ekorrbon. Att äta ekollonen färska var otänkbart då de är både beska och giftiga. Därför malde man dem till ett mjöl. För att ta bort den giftiga garvsyran ur mjölet hällde man hett vatten genom det flera gånger. Mjölet användes sedan till gröt och bröd.
     I Kalifornien fanns Nordamerikas skickligaste korgmakare. De kunde fläta korgar så täta att man kunde ha dem som vattenkärl. I vattenkärlen kunde man lägga heta stenar och på så vis koka vatten. Kaliforniens indianer använde sig av ett handelssystem där man använde snäckor, musslor och hackspettsskalper som betalningsmedel. Stammarna hade oftast av en hövding, men det var inte han som styrde stammen utan var och en hade själv stor makt.
     Indianerna i Kalifornien hade stor respekt för döden. När någon dött utfördes en mängd olika ceremonier för att den dödes vålnad aldrig skulle visa sig. En annan cermoni var den "vita hjortskinnsdansen" som hedrade Moder jord. De utförde även ceremonier där deltagarna använde sig av en halluniserande drog kallad "toluatche". Den kunde göra att man låg medvetslös i 2-3 dygn.

Ishi
Efter en massaker år 1871 lyckades fyra personer ur Yahi folket fly upp i bergen. Där levde de gömda från all civilisation. De hoppade fram på stenar för att inte lämna några spår efter sig. Efter en tid levde endast en av de fyra indianerna. Efter fem år ensam i bergen tvingades han i brist på föda vandra ner till en ranch där han blev omhändertagen av de vita. Mannen avslöjade inte sitt namn men han kallades för Ishi. Så småningom togs Ishi till San Fransisco där han fick bo på etnografiska museet. Där tog professor Kroeber och hans vänner mycket väl hand om honom. Ishi fick ett arbete på musset och tjänade på så vi pengar så att han blev självförsörjande. Ishi valde att bo kvar på museet även då han flera gånger erbjöds andra bostäder. Trots att han bodde på museet blev han aldrig en del av utställningen, dock berättade han historien om sin stam, Yahi indianerna, för forskarna och han demostrerade även det hantverk han behärskade. Han tillverkade bl.a pilbågar och pilspetsar av obsidian som fortfarande finns på museer runt om i världen, bl.a på Folkens museum i Stockholm (dock ej i den ordinarie utställningen). 1916 avled Ishi i San Fransisco efter en tid av sjukdom.

Vill du veta mer om Ishi och indianerna i Kalifornien läs:

• Ishi in two worlds
  Theodora Kroeber
  University of Carlifornia Press, 1989
  ISBN 0-520-006750-5