Nordamerikas Indianer

 
 Indianstammar  
 Lista över stammar
 Totempålar

 USA
 Apache
 Arapaho
 Blackfoot (siksika)
 Cherokee
 Cheyenne
 Hopi
 Irokesförbundet
 Kaliforniens indianer
 Kiowa
 Mahican (Mohican)
 Mohegan
 Natchez
 Powhatan
 Sioux
 Wampanoager
 Zuni

 Canada
 Chipewyan
 Eskimo
 Haida
 Haisla
 Micmac

 [ Startsidan ]
 


  Geografisk region: Sydväst
  Språkgrupp: Uto-Aztecan

Hopi-indianerna, vars namn kommer från deras ord hopitu som betyder "de fredliga", är kulturellt sätt besläktade med zuni och pueblo stammarna. Hopi folket härstammar från folket som emigrerade till sydvästern 1000 f.Kr. Omkring 700 e.Kr hade hopi indianerna utvecklat en lantbrukarkultur där de framför allt odlade majs, korn, bönor, squash och bomull. Korn var huvudingrediensen i Piki, ett tunt bröd som förekom vid varje måltid. Det kunde ätas slätt eller som kompliment till någon stuvning. Stuvningarna innehöll oftast de grönsaker som stammen odlade, t.ex. squash och bönor. Vilda växter och grönsaker samlades in av kvinnorna. Männen jagade hjortar vars kött var ett välkommet tillskott i vardagen. Dessutom Var hjortskinnen mycket värdefulla. När skörden kommit så långt att den inte längre krävde så stor uppmärksamhet gav sig männen ut för att jaga ökendjuren. Jakt och dödande togs på stort allvar av alla i stammen. Före jakten utförde jägarna offer, böner och rökte den heliga pipan för att rena sig inför jakten.
      Runt 1100 e.Kr övergav hopi sina Pit-hus och flyttade istället in i typiska rektangulära pueblo-hus. Hopi folket grundade städer i bl.a. Oraibi och Mesa Verde. Hopi städerna var oberoende, självstyrande enheter som leddes av en hövding.
     1541 nådde spanjoren Coronado hopi indianernas land. Hans ankomst följdes av en ström spanska utforskare och missionärer. Hopi folket lyckades på ett effektivt sätt hålla stånd mot spanjorerna. 1680 genomförde Pueblo indianerna en revolt mot spanjorerna. Under revolten lyckades hopi folket driva bort spanjorerna för alltid. Hopi lyckades stänga ute alla spanska influenser och de vägrade att bli kristna. Hopi har lyckats hålla kvar vid sin tro och många av sina seder ända till idag.
     Hopi folkets centrala kulturella och religösa aktivitet var Kachina ceremonien. Kachinas var andar associerade till livscirkel, från födsel till död och återfödelse. Andarna levde under jorden från oktober till april och rörde sig bland folket resten av året. Under Kachina ceremonien, som var en pubertets ritual för alla hopi barn, klädde sig männen i komplicerade masker och dräkter för att personifiera en speciell Kachina. Indianerna använde även dockor för att representera Kachinas. Idag är kachina dockor (både antika och nutida) en av de mest eftertraktade konstföremålen tillverkade av Nordamerikas indianer. Alla männen tillhörde en kachina klan och varje klan hade sin egen kiva eller kyrka.
     När en hopi pojke och flicka bestämt sig för att gifta sig med varandra (förutsatt att de inte tillhörde samma klan) flyttade flickan hem till pojkens hem i tre dagar. Under den tiden skall hon visa sin hushållsskicklighet för pojkens mor. Under tiden utspelas ett håningskrig mellan pojkens kvinnliga släktingar på faderns och moderns sida. "Kriget" involverade många välmenande skrönor om det unga paret. När de tre dagarna var till ända bad de unga paret till den uppgående solen och blev därmed man och hustru ur stammens ögon. Efter giftemålet flyttade paret till flickans familj. Om ett giftemål inte fungerade hade båda parterna lika rätt att begära skilsmässa.
     Under mitten av 1800-talet var det framför allt Navajo indianerna och inte den vite mannen som hotade hopi kulturen. Krigen mellan dessa två stammarna fortsatte i stort sett ett helt århundrade. 1882 tilldelades hopi folket ett reservat, men medlemmarna inom stammen var mycket splittrade när det gällde att godkänna reservatet. Därför dröjde det ända till 1906 tills alla i stammen accepterade reservatet. På grund av att hopi och navajo reservaten till en viss del lappade över varandra så fortsatte krigen mellan de två stammarna en bra bit in på 1900-talet. Gränserna för de båda reservaten har dragits om ett stort antal gånger, senast så sent som på 1970-talet.

Hopi befolkningen på reservatet växte från knappt 5000 under 1900 till 8952 under 1985.
 

© K. Malmborg