|
Indianstammar
Lista
över stammar
Totempålar
USA
Apache
Arapaho
Blackfoot (siksika)
Cherokee
Cheyenne
Hopi
Irokesförbundet
Kaliforniens indianer
Kiowa
Mahican (Mohican)
Mohegan
Natchez
Powhatan
Sioux
Wampanoager
Zuni
Canada
Chipewyan
Eskimo
Haida
Haisla
Micmac
[
Startsidan ]
|

| |
Geografisk region: Subarktis |
| |
Språkgrupp: Athapaskan |
Chipewyan indianernas område sträckte sig från Hudson Bay och
Churchill floden till Great Slave Lake. Deras namn härstammar
från Cree språket och betyder "de spetsiga skinnens folk", vilket
refererar antingen till männens skjortor med spetsiga "svansar"
eller till det vis de sägs ha berett sina bäverskinn.
Chipewyan var den dominerande indianstammen
i den centrala subarctic regionen. De bodde i låga koniska tipis
vid gränsen till det obevuxna landområdet där kärlfrosten övergår
i tundra. Resandes i små familjegrupper följde de myskoxarnas,
älgarnas och rådjurens vandring över slätterna. Det var ett hårt
liv, speciellt för kvinnorna, som kanske hade det sämst ställt
av alla athapask tillhörande kvinnor. När det började bli ont
om mat var det kvinnorna som först fick gå hungriga. Vintrarna
var mycket kalla, somrarna korta och fyllda av moln av myggor
och svarta flugor. Deras kultur var svag, influerad av Cree indianerna,
deras klädkultur var där emot athapaskisk i fråga om mönster och
ornament.
Kontakten med vita pälshandlare
startade 1717 när fort Churchill byggdes vid Hudson Bay. Chipewyas
gjorde snabbt de vita männen till en del av sina handelspartners.
De bytte ivrigt skinn och pälsar mot europeiska varor såsom kläder
och vapen. År 1717 lär stammen ha beståt av 3500 individer, men
en smittkoppsepedemi reducerade antalet chipwyas till under 500
personer. Under 1800-talet steg så antalet chipwyas igen. 1906
kunde stammen räkna 2400 personer. Under 1900-talet drog chipwyas
stor nytta av den Kanadensiska regeringens växande service som
t.ex. skolor.
| |
1970
fanns 4643 cippewyas bosatta i 16 byar i Kanadas nordvästra
teritorrier |
|
|
 |