Nordamerikas Indianer

 
 Indianstammar  
 Lista över stammar
 Totempålar

 USA
 Apache
 Arapaho
 Blackfoot (siksika)
 Cherokee
 Cheyenne
 Hopi
 Irokesförbundet
 Kaliforniens indianer
 Kiowa
 Mahican (Mohican)
 Mohegan
 Natchez
 Powhatan
 Sioux
 Wampanoager
 Zuni

 Canada
 Chipewyan
 Eskimo
 Haida
 Haisla
 Micmac

 [ Startsidan ]
 


  Geografisk region: Sydväst (Arizona, Colorado, New Mexiko, Oklahoma, Texas)
  Språkgrupp: Athapascan

Apache stammen är den största nomadiska stammen i sydväst. Stammen består egentligen av flera närbesläktade stammar som Aravaipa, Bedonkohe, Chi´enne, Chiricahua, Chokonen, Cibece, Jicarilla, Kiowa, Lipan, Mescalero, Nednhi, Tonto, Western, White Mountain Apache.
Apache hydda      Namnet apache kommer ifrån zuni stammens ord för fiende, apachu. Apacherna själva kallade sig för N'de, Inde eller Tinde som ungefär betyder folk. Apacherna bodde i tippis eller i små hyddor av pinnar och buskar.
      Chirichauaapacherna (bergsapacherna) som levde i Colorado och New Mexiko omnämndes för första gången av Francisco Casquez de Coronado 1540. Han beskrev dem då som "ett trevligt folk, som kämpar för vänskap". Denna bild av apacherna kom att ändras under 1660-talet då de spanska bosättarna ständigt förlorade sin hästar under apachernas krigsräder.
     Apacherna, vid Canadian river, låg ständigt i krig mot comancherna. 1723 besegrades apacherna av comancherna i "9 dagars kriget" vid Wichitafloden vilket fick som följd att apcherna flyttade längre söderut. Från 1736 utövade apacherna gerilla liknande attacker mot sina grannar, navajo i väst, spanjorerna i söder och comancherna i norr. 19 augusti 1749 undertecknade apacherna ett fredsfördrag med de vita i San Antonio. Detta fick folket i San Antonoi som ständigt varit hotade av apachernas att andas ut.
      Kiowaapacherna är språkligt och kulturellt sett besläktade med de sydvästra apachegrupperna, men politiskt och geografiskt sett mer lika kiowa- och pawneestammarna. Lipanapacherna kallar sig själva Tcicihi, skogens folk, och bodde till en början på prärien i Texas och Oklahoma. De utgorde den östligaste av alla apachegrupper. Under 1600- och 1700-talet låg de i ständig konflikt med comancherna.Under 1885 bosatte sig Lipanapacherna fredligt i indian territoriet nära Tonkawa, inte långt från de land de härskat över under två århundraden. 1895 slogs Lipan ihop med Kiowa apacherna.

Mangas
Under 1850 talet ledde chirichaua hövdingen Mangas Coloradas sina apacher i en stor mängd räder mot de vita. Mangas föddes ca. 1791, hans indianska namn var Dasoda-hae som betyder "Han som bara sitter där." Det som gjorde hans hat mot de vita var så starkt var att hans folk en gång inbjöds till en fest hos de vita i Santa Rita, New Mexico. När de anlände till festen dödades eller rättare sagt slaktades nästan alla indianerna. Som vedergällning till detta dödade Mangas 22 amerikanska trappers och utplånade ett gruvsamhälle. Mangas blev en av de största, mäktigaste och mest fruktade hövdingarna hos apacherna. I januari 1863 togs Mangas Coloradas till fånga av soldater och fördes till Fort McLean. Man rullade in honom i en filt och placerade honom liggande vid en eld. Under den kalla vinternatten ägnade sig vakterna åt att bränntortera honom innan de slutligen sköt och skalperade honom. I dödsrapporten skrev man: "Mangas Coloradas dödades under flykt försök den 18 januari 1863"

Cochise
Näste store apache hövding var Cochise, han hade god kontakt med de vita under slutet av 1850-talet. I februari 1861 arresterades han av den amerikanska armén för kidnappning. Han flydde och sökte genast revansch mot armén genom att blockera deras väg till handelsstationen i apachepasset. Vagnkolonner attakerades och gruvarbetare drevs bort. Cochise och hans män fortsatte sina krigståg mot de vita ända till 1871, de hade då stridit i 10 år. 1871 överlämnade sig ett band apacher under hövding Eskiminzin till armen, de blev alla dödade. Nu verkade freden avlägsnare än någonsin. Från november 1872 till april -73 lät områdesbefälhavaren, general Georg Crook, fem olika militärkolonner samarbeta i Tonto Basinområdet. Flera smärre drabbningar förekom. De mest kända är slaget vid Salt River Canyon 28 december 1872 där tre kompanier ur 5:e kavalleriet under kapten Brown dödade 57 indianer och tog ett tjugotal till fånga samt slaget vid Turret Butte, eller Turret Mountain, i Arizona den 27 mars året därpå. När militärsammarbetet var över var de flesta apacherna inhysta på reservat. Freden bestod till efter Cochises död 1874.
      När den amerikanska armén 1876 beslutade att flytta Chirichauapacherna från deras traditionella land gick Taza, Cochises son och arvinge, oväntat med på förflyttningen. Några av de yngre männen som varit med i Chochises krigsräder protesterade mot beslutet och startade på nytt ett gerillakrig. Gerillan leddes bland annat av Viktorio och Geronimo. Viktorio var beordrad att flytta till Chirichauareservatet i San Carloss, men förhållandena i reservatet var så så dåliga att han istället i september 1877 flydde upp i bergen tillsammans med sitt band. Två år senare hade hans band utökats till 200 chirichauas och mescalero apacher. Apacherna gjorde otaliga räder mot alla och detta gjorde att amerikanska och mexikanska regeringen beslutade att tillsammans spåra upp Viktorio. I oktober 1880 hittade de honom och han dödades. Efter Viktorios död blev Geronimo ensam ledare för Apachestammen.

Geronimo
GeronimoGeronimo var en mäktig krigsledare och medicinman hos Chiricahuaapacherna. Hans indianska namn var Goyathlay som betyder "Han som gäspar". Namnet Geronimo fick han av mexikanerna när han ledde sina krigare i en hämndattack mot staden Arizpe i Mexiko 1859. Geronimo avskydde de vita hela sitt liv och var ständigt upprorisk mot dem. 1883 lyckades den amerikanska armén för första gången få tag i honom och övertalade honom att ge upp. Från februari 1884 tills maj 1885 stannade Geronimo på reservatet i San Carlos. Under den här tiden var han med i ett otal tidningar och en hel del myter skapades runt honom 1885 flydde han återigen upp i bergen. I ett påfrestande och kostsamt gerillakrig höll apacherna under ledning av Geronimo länge undan för stora militära styrkor. Först sedan armén satt in sina "bästa indianspejare", generalerna Crook och Miles, och tagit risken att råka i diplomatiska förvecklingar med Mexico, genom att låta trupper förfölja indianerna över gränsen, lyckades man få Geronimo på knä. Den 4 september 1886 kapitulerade han i Skeleton Canyon, Arizona, som den siste av apachernas krigsledare. Han fördes som krigsfånge till Fort Pickens, Florida. Där fanns redan de flesta av hans släktingar och vänner. Förhållandena i lägret var mycket dåliga, vilket resulterade i att de flesta av indianerna dog. 17 februari 1909 dog Geronimo i lunginflamation, han begravdes vid Cuche Creek, Oklahoma.
 
  1950 fanns det ungefär 200 chirichauaapacher, 30 lipanapacher och 400 kiowaapacher bosatta i oklahoma. Totalt fanns det i USA 8600 apacher.
  1985 fanns det 5310 apacher i New Mexico, 8311 i Arizona och 485 i Oklahoma.

© K. Malmborg